Barn och ungas mentala hälsa är något som ligger nära mitt hjärta och kursen jag går nu handlar just om att främja den mentala hälsan för den här gruppen. Jag tror att alla unga vid något skede funderar över livet. Vad är vår uppgift på jorden, varför är just jag här, varför behövs jag? För någon är tanken ganska snabbt övergående medan det för någon kan handla om tankar som känns stora och skrämmande. Jag tror på att vi alla har en egen plats, en egen uppgift. Varför skulle annars just vi ha kommit till? Det gäller att pröva sig fram och försöka hitta sin egen grej. Det man tycker om och det man är bra på, för vi alla har något sådant. Det behöver inte vara stora greijer som att vara jätte duktig på att spela något instrument eller vara jätte duktig i skolan. Kanske just du är en bra vän, en snäll människa som andra har lätt att ta kontakt med. Någon vet redan vid ett tidigt skede vad man vill göra medan andra funderar ända fram till vuxenåldern. Det viktigaste vi kan göra varandra för att stöda är att bara finnas till. Att kunna prata men att också bara lyssna. Ge komplimanger och beröm. Säg åtminståne en snäll sak åt mäniskor du möter under dagen. En snäll sak kan vara att vänligt "hej" i butikskassan eller en komplimang om klasskompisens leende. Börja med små saker, små steg och plötslit märker vi att attityder ändras, humöret ändras, stämningen ändras. Vi klarar av det tillsammans:)
Under dessa veckor har jag sett mycket och lärt mig ännu mer. Jag har fått min tanke om att vilja arbeta med ungdomar förstärkt. Vi har sysslat med allt möjligt och lite till. Vi har haft stundvis djupa diskussioner om livet och stundvis lättsamma roliga spelstunder. Vi har pysslat tillsammans, tillrett mat tillsammans och skrattat massvis. Jag har fått minnas mig själv som tonåring och märkt att det väldigt långt är samma saker som de flesta tonåringar kämpar med och funderar på. Det är samma små hyss och samma skämt som ännu gäller.
Jag kommer att minnas dessa veckor med värme och glädje. De personer jag jobbar med och de ungdomar jag mött har alla en speciell plats i mitt hjärta. Jag tror och hoppas på att detta bara är början på livslånga vänskaper som kommer att fortsätta att utvecklas och förstärkas.
Family dinner med temat hälsosammare men god mat. Ungdomarna tillsammans tillredde kyckling hamburgare med rödbetshummus och tzatziki och batat stickor. Råvarorna var utvalda enligt deras positiva inverkan på välmåendet både fysiskt och psykiskt. Att dessutom sitta ner tillsammans och äta middag enligt etikett och som en stor familj är viktigt inte bara för samhörighetens skull men också för att lära etikett vid matbordet. Vi väntar tills alla har får mat på tallriken och suttit ner vid bordet innan vi börjar äta, vi äter med kniv och gaffel, telefonerna läggs åt sidan, och diskussionerna hålls sakliga och lugna. För någon kan det vara väldigt ovant att sitta ner som en familj och tillsammans och därför får de ungdomar som behöver stöd i situationen för att den skall vara så bekväm som möjligt.
Jag fick också under min praktik möjlighet att delta i delar av kursen "Nuoren mielen ensiapu" där vi tillsammans med utbildarna från Suomen mielenterveysseura gick genom rätt så tunga men viktiga ämnen. Hur diskuteras självmord, hur stöder man på bästa möjliga sätt en ungdom med mentala problem t.ex. depression eller ångest och hur gör man för att själv orka vidare efter att ha mött en ungdom med starka och oroväckande känslor om livet.
Under hela min yrkesprovvecka har vi på Zentra haft uppe en Fiilistavla där vi på ett enkelt sätt fått fram hur våra ungdomar mår. De har på en axel satt in ett rött märke på det ställe som för stunden beskriver deras känslor. I ena änden finns den riktigt usla känslan då man känner sig arg, hopplös och deprimerad och i den andra änden den sköna känslan av välbehag, glädje, lugn och kreativitet. Fiilistavlan är också för ungdomarna själva ett bra sätt att konkret få reflektera över sina känslor och sätta ord på dem. Några ungdomar har ändrat platsen på sitt märke från att känslan inte varit så bra till lite bättre efter att ha fått prata med någon vuxen eller andra ungdomar på Zentra.
Jag vill tacka alla som stött mig under dessa veckor och för det varma och öppna mottagandet. Både bland personal och kunder. Jag har fått känna att min insats uppskattas och värdesätts. Länge live ungdomsarbete! Vi moikkar när vi ses..
Peace! :)
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti